När vi pratar om lånord från andra språk är det ofta mycket fokus på nackdelarna med detta. Om vi redan har ett liknande ord på svenska, varför ska vi då låna in ett nytt? Hur ska vi skriva lånord på svenska när de inte passar in i vårt skriftsystem?
Fullt rimliga reaktioner som är ganska vanliga hos mig också, men när vi väl vant oss vid lånord är det nästan svårt att klara sig utan dem. Så jag undrar, vilket/vilka ord tycker du har berikat svenskan? Vilket lånord har täppt igen en lucka i våra ordböcker?
Jag tycker det bästa lånordet är ordet rik.
Att bara vara förmögen är inte lika häftigt.
Ordet har väl sin bas i latin och är exempelvis rico på portugisiska.
Men jag skulle gärna ha en mellanvokal i ordet lånord. Då skulle det vara låneord vilket skulle ju som sagt berika det svenska språket ytterligare.
1 gillning
Rik har funnits sedan fornsvenskan, men är också ett gemensamt germanskt ord besläktat med latinets rex som betyder konung. Så visst har det sitt ursprung i latin!
Intressant med låneord i stället för lånord. Min känsla är att alla sådana foge-bokstäver (e i låneord, o i kyrkoval o.s.v.) börjar försvinna allt mer i svenska sammansättningar. Någon som har en liknande uppfattning?
1 gillning
Tycker det låter fel utan e-et.
Kyrkoval men kyrkvakt.
Lånebok. Nå, gåvobrev? Ta bort o-et? Nä!!
Jo, så är det nog. Detsamma har ju redan hänt med flertalet gamla dativformer och preteritum av starka verb i plural, och liknande. Som i till exempel “husesyn”, “Guds nåde”, “de gingo man ur huse”, “därom tvista de lärde*”, med flera.
Kanske är det så att vissa mer frekventa ord börjat tappa sitt foge-e, till exempel låneord. (Söker man på Google är dock låneord nästan dubbelt så vanligt som lånord.) Men mindre frekventa ord, som kyrkoval (enligt mig, men jag kanske inte har uppmärksammat det lika mycket), inte slits lika mycket och därmed får behålla sitt o.
I vissa fall tycker jag dessutom att det finns, eller åtminstone känns som, en liten betydelseskillnad. Exempelvis förknippar jag kyrkoval med de val vi har när man går till valurnorna – det vill säga den gängse betydelsen – medan kyrkval för mig mer känns som att man väljer mellan olika kyrkor (alltså kyrkobyggnader).
1 gillning
Just med betoning på lånord tycker jag annars att amortissemang ligger bra till…
