Det finns ett ord i svenskan som jag har funnit vara överflödigt eller felanvänt. Det är ordet “person”. Man hör det oftast i massmedia, eller läser för den delen.
Meningar som “antalet personer inlagda på Sahlgrenska har minskat”.
“De personer som cyklar omkull…”
“Många personer stod i kö för att…”
osv, listan kan göras lång.
Nästa gång du hör eller läser “person, personer” så repetera meningen UTAN person, så ska du höra att det går alldeles utmärkt. Om det INTE funkar, så byt ut det mot “folk” eller “människa”. De orden använde vi förr i tiden och det gick utmärkt.
Jag gissar att “person” kommer från engelskan, som vanligt.
Kanske kan vara en engelsk influens, ja. Har själv undervisat i svenska som andraspråk i många år, och märker att många vill säga t.ex. svenska människor eller svenska personer istället för bara svenskar. Någon annan lärare som iakttagit detsamma?
I mina öron låter det som “fylle”, dvs ett ord som endast är till för att en mening skall bli lång och därmed betydelsefull. ( “fylle” är ju annars en förkortning för fyllnadsmassor((ett substantiv)) när man anlägger än väg, t.ex.)
Ja, det kanske kan vara lite ordbajseri. Bra att du förtydligade fylle, fick läsa två gånger så att jag hängde med. 
Det är intressant med en frågeställning som jag aldrig funderat över - för mig är detta en icke-fråga då jag så gott som alltid sagt “personerna som stod i kö”, personerna som cyklade omkull" och “det var många personer på ICA idag”. Förvisso har jag bott dryga fem år av mitt snart 57-åriga-liv i länder där engelska är det mest talade språket, men att det skulle ha påverkat mig tror jag knappast.
Väl medveten om att varken kor eller pingviner tenderar att cykla omkull så meningen “de som cyklar omkull” är såklart fullt förståelig, men hur mycket energi tar det inte att orka bry sig om huruvida nån fyller in med ett “personer” eller “människor” även om meningen kan läsas, och höras, fullständigt korrekt utan detta ord?
Visst är det så att korrektheten inte ändras alls, det är väl snarare idiomatiken som låter lite udda. Men det är ju, som så mycket annat, en vanesak.